Säkerhet i hobbyrummet

Det är lätt att tänka att hobbyrummets maskiner och redskap är ofarliga, men även en kniv kan orsaka en olycka. Gör med hjälp av artikeln en riskanalys i ditt hobbyrum för att minska riskerna för egna skador.

Modellbygge handlar mycket om att skära, såga och använda andra verktyg. Små detaljer gör att vassa verktyg kommer nära fingrarna och olyckan är lätt framme. Nyligen fick jag sy tio stygn i min tumme efter en sådan hobbyolycka. Jag skulle skära loss några 3D-printade delar från bottenplattan, ett arbete som kräver en stadig kniv och en del kraft. Ett ögonblicks ouppmärksamhet, kniven slant och skar upp vänsterhandens tumme cirka 4 cm långt, ända in till benet. Det blev fyra timmar på akuten, tio stygn, antibiotikadropp samt ett stort bandage. Således inget modellbygge på en dryg vecka. Ändå hade jag tur, jag skadade varken senor eller nerver och har idag någon månad efter olyckan full rörlighet i tummen, men har ett ärr kvar efter min klantighet.

Eller var det egentligen klantighet? Tänker man efter så handlar det om bristande riskanalys. Om jag inte kunde undvika det farliga momentet med att använda kniven så skulle jag skyddat mig så att jag inte skadade mig om jag slant med kniven. Numera använder jag skärskyddshandskar vid arbetsmoment där jag använder kniv på riskfyllt sätt. Skärskyddshandskar är armerade med glas- eller metallfibrer som ökar skärmotståndet. Enligt standarden EN 338 anges skyddsnivån från klass 1-5 där 5 är högsta skyddsnivån.

Men handskar kan också innebära ökade risker, handskar kan fastna i roterande maskiner och dra in handen i det roterande verktyget. Använd därför aldrig handskar vid arbete med roterande maskiner såsom borrmaskiner, cirkelsågar och slipmaskiner.

Just våra modellmaskiner är särskilt otäcka ur ett skadeperspektiv. Miniatyrmaskiner och små arbetsstycken gör att man får fingrarna närmare de farliga delarna än på en större maskin och rejäla arbetsstycken. Dessutom tenderar man till att undervärdera riskerna med små maskiner, det ser ju så gulliga ut. Använd påskjutare vid sågning och säkra arbetsstycken med en tving vid borrning så minskar skaderisken markant.

Maskiner genererar också spånsprut och även här är riskerna större för små maskiner, man kommer ofta nära för att se bra, bitarna vi bearbetar är så och jag är nog inte ensam om att upptäcka att den där örnblicken man hade som ung bara är ett minen blott. Ett par bra skyddsglasögon är ett måste vid all maskinbearbetning. Skyddsglasögon finns i många modeller och det är en god idé att prova sig fram till vilka som passar just dig bäst. Se till att köpa flera par, det är lätt att förlägga skyddsglasögonen i verkstaden och har man ett par vid varje maskin blir man påmind om att ta dem på sig innan man startar maskinen. Som glasögonbärare upplever jag besvär med ljusreflexer i skyddsglasögonen, med både glasögon och skyddsglasögon får ljuset många ytor att reflekteras i, trots antireflexbehandling. För lättare arbeten använder jag då ett par slipade skyddsglasögon, dessa ger inte ett lika heltäckande skydd som ett par vanliga skyddsglasögon, men de ger en ökad bekvämlighet. Optikern erbjuder ofta att man kan få två par glasögon till priset av ett, ofta blir det andra paret då ett par slipade solglasögon, men varför inte välja ett par skyddsglasögon istället. Som modellbyggare tillbringar man ofta mer tid i verkstaden än i solen.

En annan modellbyggarrisk är kemikaliehantering. Vi använder ofta kemikalier som är frätande, allergiframkallande, irriterande, giftiga eller har andra riskfaser. Under åren har vi i AoH kunna läsa om flera namnkunniga modellbyggare som utvecklat epoxiallergi. Epoxi är en lurig kemikalie som är sensibiliserande, d.v.s. överkänsligheten byggs upp över tid, de första 999 gångerna händer ingenting men den 1000 gången slår allergin till med full kraft. Det luriga är att olika individer har olika känslighet så en modellbyggare tål 10000 exponeringar medan en annan reagerar redan vid 500 exponeringar. Alla skyddshandskar är inte kemikaliereistenta, vanliga vinylhandskar har mikroskopiska hål som släpper igenom kemikalier. Nitrilhandskar är kemikalietäta, men kemikalieresistensen är tidsberoende, handsken är egentligen inte kemikalietät, kemikalier migrerar genom material, ju tjockare handske desto längre tid står handsken mot kemikalien. Byt därför handskar ofta.

Vissa kemikalier avger ångor som är hälsovådliga, typexemplet är lösningsmedel från färg och lim. Nog har vi väl var till mans någon gång upplevt att huvudvärken kommit smygande efter en lång hobbystund lutad över limtuben. För att skydda sig mot gasformiga ämnen behövs en skyddsmask med kolfilter. Filter klassas som A, B och P där A skyddar mot organiska gaser och ångor vilket torde täcka de flesta lösningsmedel för hobbybruk. B skyddar mot oorganiska gaser och ångor såsom klor och svavelväte, P skyddar mot partiklar typ slipdamm. En siffra efter klassen anger koncentration respektive partikelstorlek som filtret skyddar mot. Ett A-filter skyddar alltså inte mot damm och ett P-filter inte mot gaser, det finns även kombinationsfilter som skyddar mot både damm och gaser. Det kan vara klokt att köpa en skyddsmask av känt märke då det vanligtvis går att köpa filter till dessa under lång tid. Verktygsladornas egna lågprismärken brukar bytas ut efter några år och då går det inte att få tag på filter längre. En dyrare skyddsmask är ofta bekvämare att bära då den har bättre passform och bättre material som gör att den formar sig bättre efter ansiktet.

Ett dragskåp är ett annat sätt att hantera luftföroreningar, dragskåpets fläkt suger ut skadliga gaser och ångor, vissa kemiska ämnen såsom epoxiångor är tyngre än luft och måste sugas ut nedåt, många lösningsmedel är lättare än luft och sugs därför bäst ut uppåt. För egen del lider jag av astma och använder därför både dragskåp och mask när färg-
sprutan tas fram.

Hanterar man tyngre föremål eller genererar vassa spån från exempelvis metallsvarvning kan ett par skyddsskor vara en bra investering. Skyddsskorna har både skydd över tårna mot tappade föremål och spiktrampskydd som gör att vassa föremål inte tränger genom sulan.

Många maskiner bullrar en hel del och långvarig användning även i hobbyverkstaden kan ge hörselskador. Ett par hörselskydd ger bra skydd och väljer man ett par med Blåtand kan man dessutom lyssna på musik, ljudböcker eller poddar när man bygger, något jag personligen uppskattar väldigt mycket.

Man kan vid en första anblick tycka att det är dyrt med skydd, men att skada sig är mycket dyrare. Summerar jag min tumskada landade kostnaderna för sjukvårdsbesök, medicin, resa till och från akuten på cirka 1300 kronor. Gör skadan att du inte kan arbeta blir det snabbt mycket mer. Vad en veckas missad hobbytid är värd är svårare att bedöma. Ett par skärskyddshandskar kostar några tior. Ställ kostnaden för skyddsutrustning i förhållande till hur mycket pengar du lagt ner på obyggda modeller.