På återbesök hos Östra Skånes Järnvägar

Vi har besökt klubben i Kristianstad som i snart fyrtio år byggt på sin enastående modell i skala 1:87 av Hästveda – Karpalunds Järnväg.

Genom åren har många olika modelljärnvägar porträtterats i Allt om Hobby. Första gången vi besökte denna modelljärnväg i Kristianstad var året 1988 och medlemmen Ingemar Brostedt beskrev den anläggning som börjat växa fram på en vind i staden. Tolv år senare var det reportern Ulf Beskow och fotografen Kasper Dudzik som besökte anläggningen. Det var den första klubbanläggningen i artikelserien ”Månadens Modelljärnväg”. Med drygt två decenniers utveckling av både modelljärnväg och tidskrift kändes det naturligt att senhösten 2022 göra ett återbesök hos Museiföreningen Östra Skånes Järnvägar.

Föreningen bakom modelljärnvägen i Kristianstad startades av en grupp skånska entusiaster år 1972 och firade alltså 50 år som förening under fjolåret! Det är bevarandet, upprustandet och levandegörandet av verkliga lok och vagnar som är föreningens huvudsakliga syfte. Samarbetet mellan föreningen och Kristianstads museum ledde bland annat till att det år 1979 öppnades ett järnvägsmuseum vid tidigare Kristianstad Södra. Idag är det Regionmuseet Skåne som driver museet, fortfarande i nära samarbete med museiföreningen.

På promenadavstånd från museet ligger en byggnad som uppfördes som stadens gasmästarbostad. Sedan år 1979 disponeras byggnaden av föreningen och museet. Vinden som vid tillträdet var oinredd isolerades och gjordes i ordning för den modelljärnvägssektion som hade bildats av några av föreningens medlemmar år 1977. Den 1 mars 1984 var det invigning av lokalen och bygget av en modelljärnväg kunde starta.

EN MODELLJÄRNVÄG SKAPAS
Målsättningen redan från början var att bygga en modell i skala 1:87 av Hästveda – Karpalunds Järnväg. Av alla de linjer som anslöt till järnvägsknuten Kristianstad hade spåret till Södra stambanan i Hästveda alla de rätta förutsättningarna för att återskapas i modell. Det var en sträcka som passerade flera mindre samhällen och dessutom betjänade större industrier. Samtidigt som sträckan knöt ihop stambanan med Kristianstadsområdet hade denna järnväg karaktären av en mindre bibana, med mindre lok eller lokomotorer och kortare tåg. Den tunga trafiken från Kristianstad och Blekinge anslöt till stambanan och omvärlden via järnvägen mellan Kristianstad och Hässleholm.

Som många andra valde föreningen att tidsmässigt fokusera skapandet till 1950-talet. Det var en tid då ångloken fortfarande hade en viktig roll vid järnvägen. Samtidigt hade det påbörjats en modernisering med rälsbussar, diesellok och lokomotorer. Under 1950-talet var också hela banan mellan Hästveda och Karpalund intakt och trafikerad. I juni 1969 lades all persontrafik ned, men godstrafiken till och från Östanå Pappersbruk gjorde att stora delar av järnvägen fortfarande fanns kvar när entusiasterna i Kristianstad började planera sin modelljärnväg med en lokal förebild.

Ett av de första projekten för den nybildade modelljärnvägssektionen blev att noggrant dokumentera hela sträckan och alla dess omgivningar. Under 1980-talets början gjordes flera gemensamma exkursioner utmed banan. Genom kontakter kunde några av medlemmarna flyga och dokumentera varje samhälle och station från ovan. Målsättningen var att i liten skala återge så mycket som möjligt av den verkliga järnvägen. Alla bangårdar har byggts upp efter 1950-talets spårplaner, dock avkortade i längd. Av utrymmesbrist fick stationerna i Bjärlöv, Fågelsång och Hanaskog inte vara med på anläggningen. Men både industrispåret till Östanå Pappersbruk från Glimminge och bibanan mellan Färlöv och Strö går att hitta på den modelljärnväg som finns på vinden.

Stationshus och andra byggnader utmed banan har genom åren scratchbyggts baserat på ritningar och bilder av förebilderna. Ett av de pågående projekten just nu är en 3D-printad modell av ett korsvirkeshus vid Östanå Pappersbruk.

FRÅN STAMBANAN
När banan mellan Hästveda och Karpalund byggdes var anslutningen till Södra stambanan utgångspunkten för trafiken. Här byggde privatbanan HKJ ett lokstall och flera sidospår för trafikutbytet med SJ. Stationen i Hästveda har också en central roll på modelljärnvägen. På stambanan har de viktigaste tågen slutat att stanna på den lilla orten, men på 1950-talet är det fortfarande ett omfattande trafikutbyte i Hästveda. Stambanan syns en sträcka på vardera sida om stationen i Hästveda men leder därefter dolt till anläggningens tågmagasin under Vinnö station.

Lilla Hästveda har blivit populärt bland modellrallare. Även den näraliggande modelljärnvägsklubben i Hässleholm planerar för en modell av stationen i Hästveda, som en del på Södra stambanans nordliga sträckning från modellen av stationen i Hässleholm.

Det är en relativt lång sträcka ut från Hästveda och fram till Glimminge. I verkligheten lades trafiken ned helt och hållet här redan 1969, men spåren kom inte att rivas upp förrän 1985 så på även denna del av banan kunde modellrallarna från Kristianstad dokumentera den befintliga järnvägen. Vid Glimminge Norra finns på anläggningen en växel och ett industrispår till Östanå Pappersbruk. Fram till slutet av 1950-talet vad denna sträcka smalspårig och omlastning skedde vid stationen i Glimminge. Industrispåret blev normalspårigt år 1958 och på modelljärnvägen valde föreningen att bygga spåret normalspårigt.

Sträckan mellan Hästveda och Karpalund är bitvis kuperad, men verklighetens järnväg gick inte genom några tunnlar. Detta har man dock tvingats att kompromissa med på modelljärnvägen och strax efter Glimminge dyker spåret in i landskapet för att dolt vända och komma tillbaka till bangården i Broby. I verkligheten upphörde trafiken norr om Broby i samband med att pappersbruket lades ned i början av 1980-talet. Även om bangårdarna är borta finns huvudspåret kvar och idag kan man cykla dressin mellan Glimminge och Broby (www.ogjs.se).

På anläggningen försvinner spåret återigen in i landskapet för att komma fram vid först Knislinge och därefter Färlöv. Från stationen i Färlöv går den lilla bibanan till Strö. Spåret byggdes (liksom många järnvägar i Skåne) för framför allt transporten av betor till sockerbruket i närheten. I verkligheten revs denna bibana år 1954.

NÄSTA KARPALUND
Efter stationen i Färlöv försvinner spåret återigen för att komma fram vid Vinnö station. Verklighetens Vinnö ligger bara några kilometer från Karpalund. Härifrån gick ett industrispår till Karpalunds Sockerbruk. En industri som hade en betydande roll för bygden under decennier och som lades ned och revs år 1989.

Även på modelljärnvägen går det ett industrispår till Karpalunds Sockerbruk. Modellen av sockerbruket är en imponerade skapelse som med spårområden och hårdgjorda ytor nog upptar minst ett par kvadratmeter av anläggningen. Precis som förebilden har bruket i Karpalund ett omfattande spårsystem. Två lokomotorer har av föreningen försetts med märkning för Svenska Sockeraktiebolaget. Bolaget i Karpalund ansvarade själva för växlingen mellan stationen och bruket.

Från Vinnö station går banan mot Karpalund i en vid böj som följer rummets ena gavel. Här ansluter järnvägen från Hästveda till järnvägen mellan Hässleholm och Kristianstad. På anläggningen är även dessa spår dolt anslutna till tågmagasinet under Vinnö station. I verkligheten överlevde sträckan mellan Broby och Karpalund relativt länge tack vare ett lokalt engagemang, men efter att den privata operatören Sydtåg gjort konkurs revs sträckan mellan Broby och Hanaskog år 2002. Åtta år senare gjorde Trafikverket bedömningen att banan mellan Hanaskog och Karpalund hade för dålig banstandard och att det inte fanns förutsättningar för en renovering, trots regelbunden godstrafik på spåren till Tarketts fabrik i Hanaskog.

SAMMANFATTNINGSVIS
Att ge sig på att i modell förvalta minnet av en verklig förebild är alltid beundransvärt. Efter att ha tillbringat några timmar med näsan i det egna bibliotekets olika böcker och olika webbplatser för att ta reda på mer om den lilla järnvägen mellan Hästveda och Karpalund så slås jag av att syftet med Museiföreningen Östra Skånes Järnvägar på många sätt efterlevs även hos modelljärnvägssektionen. Även här bevarar och levandegör man ett stycke lokal järnvägshistoria, om än i mindre skala än i arbetet med de bevarade loken och vagnarna. Dessutom har medlemmarna tillsammans skapat en genomtänkt och inspirerande modelljärnväg som jag är glad över att få ha upplevt!

Läs mer om Museiföreningen Östra Skånes Järnvägar på www.mfosj.se.